
Sommaren 2026 kommer ett av André Prahs mest betydelsefulla verk ”Ishästarna i Ladoga” visas på tre platser i södra Finland. De kommer enligt Andrés önskan visas i det land där historien beskriven i Curzio Malapartes bok Kaputt utspelar sig under Fortsättningskriget 1941. Sjön Ladoga är Europas största sjö och delar av den tillhörde vid denna tid Finland.
Platser och datum
Domkyrkans krypta i Helsingfors, 2 juni – 21 juni
https://helsingintuomiokirkko.fi
Hanaholmen, 22 juni – 31 augusti
https://hanaholmen.fi/sv
Galleri Perspektivet, Ekenäs, 1 september – 30 september
Bidra till att göra utställningen möjlig
För att göra denna Andrés sista önskan möjlig har det startats en insamling. Genom att bidra till insamlingen är du med och:
- Möjliggör en unik konstutställning i Finland.
- Hedrar minnet av André Prah.
- Hjälper ett viktigt verk att nå sin rätta plats och publik.
Donera via denna länk, tack på förhand: https://gofund.me/d50dbfda1
Om du inte kan bidra ekonomiskt är du varmt välkommen att dela insamlingen vidare.
Ishästarna i Ladoga – Utställningstexterna
I boken ”Kaputt” skildrar den italienske krigskorrespondenten och surrealistiske författaren Curzio Malaparte fortsättningskriget mellan Finland och Sovjetunionen.
Under den stränga vintern beger han sig i december 1941 mot fronten där han beskriver en märklig syn. Vid Ladogas strand i Karelen hade finska trupper inringat ett sovjetiskt artilleriregemente med hästar. Finländarna satte eld på skogen. Vettskrämda kastade sig det sovjetiska artilleriets hästar, nära 1000 till antalet, ut i eldhavet och bröt igenom belägringen från lågor och kulsprutor, ner i Ladoga. Mellan bråddjupet och muren av eld klängde sig hästarna fast vid varandra, skakande av köld och skräck och sträckte upp huvudet över vattnet. De som var närmast stranden ansattes av elden i ryggen, stegrade sig, trampade ner varandra och försökte bana sig väg med bett och sparkar.
Mitt i allt tumult lamslås de av kölden. Under natten kommer nordanvinden som sveper ner från havet i Murmansk som tjutande andeväsen, och marken ligger plötsligt död. Närmare tusen fastfrusna hästar blir ett is-monument av krigets fasor.
Under den långa vintern brukar överste Merikallios soldater gå ner till sjön och sätta sig på hästarnas huvuden. De ser ut som trähästarna i en karusell.
André Prah har tolkat Malapartes berättelse och återskapat ishästarna – i trästycken, rötter, stammar och grenar. Materialet har han hittat vid erosionsstränder utmed Östersjökusten. Salt, vind och havsvågor har bearbetat träet som gett vika för erosionen. Trä som fångar stämning och rörelser av sorg och skräck, men som också reflekterar ljus.
Efter krigets vansinne skingras mörkret och fram träder morgongryningens ljus. Det regnar i en grå, obruten rörelse; alldagligheten återvänder. I både solregn och skuggspel.

I krigens tid
Det finns en fortsättning på politiken som heter krig. Det handlar inte om tillfälligheter och små nålstick utan om organiserat våld, med brutalitet, utsatthet och umbäranden bortom medmänskliga gränser. Och ett slut som verkar avlägset.
Det finns talesätt som är tidlösa. Ett säger ”det är lätt att börja ett krig, men det är svårt att sluta.” Även efter ett krigsslut lever minnen och berättelser kvar, liksom förtvivlan över den nyckfulla grymhet kriget bär med sig.
I mörker söker vi ljus, hopp och förtröstan. Människor utför kärleksfulla handlingar med ömhet, mod och en obändig kraft, De bjuder motstånd mot ondska. De är hjältar.

André Prah
André Prah var illustratör och konstnär. Han arbetade med pennan, med sina färger och som skulptör i stålnät, textil och trä. Han lät minnen och berättelser leva vidare i sina verk.
Han flydde från det forna Jugoslavien och kom till Sverige 1946. Från sin far, som deltagit i det andra världskriget, fick han höra många historier om kriget. Till sina personliga minnen av kriget la han det han läst, sett och hört och lät det sammansmälta och strömma fram från sina verk. Andrés ord: ”Nu när krigen sveper in över Europa igen känner jag det som min plikt att berätta om ishästarnas brutala död för att söka hindra att allt det hemska upprepar sig”.
Och vad är sanningen om ishästarna? Malaparte svarade själv i en intervju på 1940-talet: ”Jag är en fri författare. Jag är inte beroende av en enkel sanning”

Biografi André Prah
Född i Maribor, Slovenien 1941 och avled i mars 2026.
Utbildad på Konstfack i Stockholm.
Teckningslärare mellan 1966 – 1972. Jobbade sedan som politisk tecknare och journalist på tidningen Expressen i många år. Har också arbetat för bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Månadsjournalen, The New York Times och The Village Voice.
Jobbade sina sista 20 år som konstnär i sin ateljé i södra Sverige. ” Som en fri konstnär – inte heller beroende av en enkel sanning…”